Ja nu har vi landat här i Malmö, mina hemtrakter. Eller ja, vi kom hit igår på kvällen och har där med tillbringat hela dagen här. Bilresan ner, ja vad ska man säga. Vi är glada att vi i sista sekund köpte bärbar dvd-spelare med två skärmar. Vet inte hur resan hade gått annars eftersom vi även med dem blev lite smått galna i bilen. Men nu är det fortfarande rätt många dagar kvar innan vi måste göra om samma sak igen. Fram kom vi ju och det är det viktigaste så klart!

 

Tuva blev så glad över att träffa alla och Oliver är lika mycket pajas här som hemma. Tuva sprang till sin mormor och gav henne en bamsekram och även morfar fick en kram direkt när hon träffade honom idag. Härligt att se!

 

Mysigast av allt hittills är såklart att jag fått träffa min lilla plutt till systerson, Lucas lillebror, Casper. Så fin, mjuk och gosig. Varm som en liten kamin och sockersöt. Hade jag inte varit så nöjd med våra två finingar så hade jag nog blivit lite bebissjuk. Nu passar jag istället på att njuta av bebisgos medan vi är nere och hälsar på ;).

 

Idag tillbringade vi dagen i Folkets Park här i Malmö. Timmar fyllda av karuseller, lekplatslek, mat och mer karuseller. Lajbans tyckte stora som små. Tuva var helnöjd, mormor, moster Tanja och morfar på plats samtidigt, lycka.

 

Dagens höjdpunkt enligt Tuva: Att få hålla i kopplet på Martini när vi var ute en kvällsrunda. När vi gick förbi en annan hundägare med tillhörande hund så sa hon stolt: "Jag har också en hund". En annan favorit var karusellen larven och den uppblåste dinusarien man klättrade upp i och sen åkte nerför.

 

Dagens höjdpunkt enligt Oliver: Karusellen med hästarna. När jag sa: "nu är den slut nu ska vi gå av" så svarade han med ett bestämt "nää" och skakade ¨på huvudet och höll krampaktigt fast i hästen. Sötis. En annan favorit under dagen har varit alla ingående samtal han och Lucas har fört. Oj vad de babblar, pekar och skrattar i samförstånd medan vi andra tittar på utan att förstå ett smack. Märks att de är exakt jämnåriga. Även om de är så olika på många plan.

 

Några bilder har jag inte än, vår kamera dog direkt när vi kom till parken så vi tog en hel del kort med Ewas (barnens mormor) kamera istället och de ska jag föra över senare vid tillfälle!

 

En kanondag i Malmö och nu ska vi ladda inför morgondagen med sömn. Behövs!

Såja, nu har jag surat färdigt över att det går så otroligt segt att blogga och håller tummarna på att det går bättre idag. Annars skriker jag. Man blir som man umgås sägs det ju och just nu känner jag att jag vistas bland mycket skrik. Ljudvolymen är inte nådig stundtals  80% av dagen. Just nu (ja jag hoppas verkligen att det är något övergående) så lyssnar inte Tuva alls. Eller jo, hon lyssnar kanske på ett halvtöra men det är som teflon, ingenting fastnar! Det är så fruktansvärt tråkigt att känna att tålamodet och orken går ner på minus när vi varit vakna i...hmm en kvart? Men när hon inte gjorde allt som jag ser som självklart att man inte ska (tugga på inredningen, sutta på sina byxor, skrika en massa i leken när jag sagt till för tionde gången att folk sitter och fikar och jobbar i samma lokal osv osv) så hade vi det bra. Haha.

 

Utelek på förmiddagen och lek på Mummel på eftermiddagen. En helt vanlig dag såhär i nedräkingen inför Björns semester och skånetripp.

 

Igår kväll hade jag dock inte en helt vanlig kväll. Den var betydligt trevligare än kvällens blöta tripp till Maxi med cykel och cykelkärra. Älskade cykelkärra. Vardagen skulle vara så mycket jobbigare utan dig. Men nu tillbaka till kvällen igår.
Jag mötte Björn i dörren och lät honom lägga sista handen på middagen medan jag vandrade mot Elin. Vi blev upphämtade av Rebecka som styrde bilen mot kvällens mål. Elin brukar hålla i Me&i party två gånger om året och det är alltid samma säljare som kommer och visar kläderna. Efter var säsong bjuder hon hem värdinorna (som får ta med sig vem de vill) på en kväll med god mat och utfärsäljning som tack för säsongen. Oj så mycket mat, vilket jobb hon lagt ner, grillbuffe med goda sallader, såser och en massa annat. Fantastiskt gott, fina kläder såklart och trevliga människor. Vi satt där och hade det fint i flera timmar!

 

 

Tuva lyckas då säga saker så lägligt ibland. Eller inte. Min mammas man gick tyvärr hastigt bort i slutet av förra året. Tuva har inte pratat om honom speciellt ofta sen dess, precis ibörjan undrade hon lite när vi pratade om det men sen har det varit tyst i ett halvår. Tills idag. Inne på ica, när vi stod i kö med en massa människor runt oss. Då kom hon in på att hussar.

 

Tuva: Mormor är matte till Martini (hund) och B är hans husse.
Jag: Ja han var husse till Martini men du minns väl att han inte finns längre?
Tuva: Ja, han jobbar väl så mycket ibland?

(Här känner jag hur folk runt oss i kön spetsar öronen för att lyssna på mammans pedagogiska svar, hur ska hon lösa denna situationen här i kön. Tuva halvskrek ju nämligen eftersom hon satt en bit framför mig i vagnen och hon sänker inte volymen fast jag går fram till henne och sätter mig på huk, som jag faktiskt gjorde i denna situationen)
Jag: Nej tuva han är död, som din farmor du vet.
Tuva: Kan man säga att han finns i himlen då?

Jag: Ja det kan man säga.

Här andas jag ut lite och tror att samtalet är över för denna gången och det är min tur att betala. När det är gjort säger Tuva högt där framme i vagnen: Jag tycker det är synd om B som måste vara borta och inte träffa oss

Jag: Ja, fast nu behöver han inte vara sjuk mer så det är mest synd om oss som inte får träffa honom mer.
Tuva: Dör man om man är sjuk?

Gaahh hjälp! Hur ska jag nu ta mig ur detta, nu tittade halva ica kändes det som.

Jag: Nej absolut inte alltid, bara om man är jättejätte sjuk. Men gumman jag tycker att det är svårt att höra vad du säger här inne nu eftersom du sitter en bit bort, vi kan prata mer om detta när vi kommer ut om du vill.

 

Puh, väl ute verkade hon rätt nöjd med samtalet och frågade inte mer. Kunde hon inte valt att prata om döden någon annanstans än på Ica?

 

 

Mina finaste två tillsammans med sin äldsta kusin, Samira ♥ på midsommarafton.

 

Jag gosar med pojken min

 

 

 

Godkväller här i bloggvärlden. Sitter här i soffan och bara njuter av att göra just det, sitta. Vi haft en fullspäckad dag mina fina två och jag. Den startade med utelek tillsammans med Elin, Neo och Junie och fortsatte sen med en sväng på stan och lunch med Emma och hennes gobit Penny. Tuva och Oliver roade sig i lekhörnan och ville då inte med hem. Hemma var vi dock bara i ca 30min innan vi gick tillbaka till lekplatsen för att leka mer tillsammans med bästa vännerna. Sen kom vi till momentet Tuva pratat om hela dagen, avslutning på öppnaförskolan!

 

Det började vid 17 så Björn kom när han hade slutat så det blev kanon. En massa barn som snabbt blev höga på socker (korv, bulle, saft och glass...) Men alla hade det nog kul i alla fall. Avslutades mindre kul för Tuvas del, påväg därifrån snubblade hon och skrapade upp båda knäna. BLOOOOD BLOOOD gallskrek hon ;). Sen när hon väl hade lugnat sig så snyftade hon fram att det säkert skulle göra ont när hon skulle sova inatt och då satte hon igång gråten igen, knasfia. Hon fick i alla fall Blixten och Bärgaren på knäna, det var räddningen att ha dem i väskan (tillsammans med sårtvätt)

 

Dagens Tuva citat på väg hem från stan:

Jag: Men Tuva, lyssna nu på vad jag säger så att jag slipper tjata, vad är det med dig?

Tuva: Men mamma, jag är alldelses sockerspeedad ju
Jag: Hahahahaha är du sockerspeedad?

Tuva: Jaaaa

 

Det var väl den där pannkakan med sylt på dårå ;) De snappar upp allt de små liven!

 

 

Dagens Oliver citat:

Oliver: Maaauuuu

Jag: Men Olli, det är väl ingen katt heller, det är en hund.
Oliver: Maaaauuuu (ler stort)
Jag: Anä nu hittar du på.
Oliver: Uuuuuiii
Jag: Nä nån elefant är det inte heller!
Oliver: Maaaauuuuu
Jag: Jaja vi säger att det är en katt då, du vinner :)